Gratis studenthattar till samtliga elever i Botkyrka
För första gången har gymnasieskolorna i Botkyrka kommun gått ihop för att ge alla sina elever en studentmössa som avskedspresent helt utan kostnad. Initiativet, som först introducerades av Tumba gymnasium […]
Bättre utemiljöer på förskolor och skolor
Under 2017 och 2018 satsar Botkyrka kommun på utemiljöerna på elva förskolor och skolor. Det ska bli mer grönska och bättre solskydd. Lekredskap och belysning ska förbättras och kompletteras. På […]
Fakta om Tullinge
Fakta om Tullinge Tullinge ligger i södra Botkyrka mellan Tumba och Flemingsberg. Kommundelen präglas främst av småhusbebyggelse och här bor knappt 16 000 personer (2009). Vid Tullingesjön ligger Stendalsbadet, och […]
Återbetalning till den sociala myndigheten
Socialstyrelsen har kommit till beslutet att Botkyrka kommun måste återbetala nio miljoner sexhundratrettiotusen etthundra sjuttiofem kronor från 2023 års statsbidrag för sociala åtgärder i utsatta områden. Kommunen har uttryckt tacksamhet […]
Sturehofs Slott Johan Liljencrantz.
Det var Gustav III som var kung i Sverige vid den här tiden, och det var den gustavianska stilen som gällde. Den följde efter rokokon som ju var sirlig och krusidullig med alla sina svulstiga former och överdådiga utsmyckningar. Den gustavianska stilen präglades av funktionalism och innebar en rejäl uppstramning i stiluttrycket.
När det gällde att inreda slottet med eldstäder så hade Johan Liljencrantz en alldeles särskild fördel: han ägde nämligen Mariebergs Porslinsfabrik. Fabriken hade inte tillverkat kakelugnar tidigare när de fick stor-ordern att göra alla kakelugnarna till Sturehofs Slott, men de gick tillväga på samma sätt som när de tillverkade porslinsserviser och de blev snabbt de allra skickligaste kakelugnsmakarna i hela landet. Men kostade det så smakade det … Omräknat till dagens penningvärde kostade varje Marieberg-kakelugn 200 000-400 000 kronor!!! Det innebar i praktiken att de enda som hade råd med en ”Mariebergare” var i princip de som själva hade ägarintressen i Mariebergs kakelugnfabrik.
I dag känner man endast till ett fåtal kakelugnar, senaste rön pekar på ett nittiotal, som tillverkades av Marieberg under den här tiden, och av dessa finns hela 20 stycken på Johan Liljencrantz Sturehof. Det gör med andra ord slottet till en unik plats där de vackra kakelugnarna från Marieberg kan beskådas i så gott som varje rum.
Med så dyrbara och vackra kakelugnar så utgick man förstås från kakelugnen när man skulle inreda rummet, vilket syns tydligt på Sturehofs Slott. I exempelvis det gröna förmaket står en storslagen vit kakelugn med ett mönster av rosa/röda rosor och gröna blad. Där plockade man mycket medvetet upp den gröna färgen i sidentapeterna och möblernas klädsel så att helheten harmonierar mycket vackert.
Visst kan det väl tyckas onödigt luxuöst att Sturehofs Slott till och med har en Mariebergskakelugn inuti skafferiet i köket!?! Även om Liljencrantz inte sparade på något när Sturehof byggdes, så skulle nog inte ens han ha placerat en Mariebergare i skafferiet. Nej, förklaringen ligger i att vid den här tiden placerade man ogärna köket inuti huvudbyggnaden eftersom kök oftast var den plats där eldsvådor startade. Köket på Sturehof fanns därför från början placerat i en av flyglarna och maten fick bäras tvärs över gården och in i huvudbyggnaden. Men i början av 1900-talet hade brandsäkerheten förbättrats och det ansågs som en onödigt krånlig lösning att ha köket ute i en sidobyggnad. Då byggde man ett nytt kök i ett tidigare sällskapsrum inuti själva slottsbyggnaden – varvid Mariebergskakelugnen kom att hamna inuti skafferiet!
Källa: