Botkyrka ligger på tionde plats i landet i rankningen Klimatanpassning 2025 och på tredje plats i kommungruppen "Storstäder och storstadsnära kommuner". Den största risken i kommunen är översvämning. Det framgår när kommunen den 21 september redogjorde för sitt klimatanpassningsarbete och för programmet som gäller åren 2026–2029. Rankningen tas fram av Svensk Försäkring och Svenska Miljöinstitutet, och det är 2025 års upplaga kommunen hänvisar till.
Från andra plats till tionde
År 2015 låg kommunen på andra plats i landet. Jessica Nyberg, klimat- och miljöstrateg i Botkyrka kommun, har en annan förklaring till tappet än den närmast till hands:
"Vi ligger relativt bra till. 2015 låg vi på andra plats jämfört med övriga kommuner. Sen dess har vi åkt ner några steg men det beror delvis på att andra kommuner börjat satsa mer på att anpassa samhället till ett förändrat klimat, vilket såklart är positivt."
Kommunen säger alltså att tappet delvis förklaras av att fler kommuner börjat göra mer. Vad den andra delen består i sägs inte.
Översvämning är den stora risken
Botkyrka har gjort två analyser för att förstå hur klimatförändringarna påverkar kommunen, den senaste 2021. Analyserna visar vilka risker som är störst och vad som bör prioriteras, och det är utifrån dessa som klimatanpassningsprogrammet har tagits fram.
Översvämningarna kan orsakas av kraftigt regn eller av höga vattennivåer i sjöar och vattendrag. Problemet i Botkyrka är var infrastrukturen ligger: många vägar, järnvägar, tekniska system och byggnader står på platser som lätt kan drabbas.
Konsekvensen är inte främst blöta källare. Om vägar översvämmas måste det finnas planer för hur mattransporter och räddningstjänst ska ta sig fram till skolor, vård- och omsorgsboenden och andra sårbara verksamheter. Det är den planeringen som klimatanpassning i praktiken handlar om.
Övriga risker som pekas ut är värmeböljor, höga temperaturer, höga vattentemperaturer och brister i markstabilitet – framför allt ras.
Vad programmet 2026–2029 prioriterar
Åtgärderna ska minska riskerna för allvarliga konsekvenser för samhällsviktiga funktioner och för människors liv och hälsa. Fyra exempel som kommunen lyfter fram:
- Undersöka vilka befintliga kommunala fastigheter som är särskilt utsatta för höga temperaturer vid värmeböljor.
- Ta fram riktlinjer för hur nya kommunala byggnader och utemiljöer för barn, unga och andra sårbara grupper ska utformas för att minska riskerna för höga temperaturer inne och ute.
- Utreda vilka våtmarker som kan vara lämpliga att restaurera, så att de fungerar som buffert vid kraftig nederbörd – och samtidigt binder koldioxid och stärker den biologiska mångfalden.
- Inventera känsliga ekosystem som kan påverkas negativt i ett varmare klimat, och ta fram ett handlingsprogram för att minska effekterna.
Våtmarkspunkten är den enda i listan som kommunen sätter tre syften på samtidigt: buffert vid kraftig nederbörd, bindning av koldioxid och stärkt biologisk mångfald.
Ett nätverk över alla förvaltningar
För att samordna arbetet har kommunen startat ett nätverk med personer från samtliga förvaltningar.
"Att klimatanpassa samhället kräver bred samverkan och nätverket ger på kommunnivå stora möjligheter till erfarenhetsutbyte och gemensam utveckling. Det är både ett inspirerande och effektivt sätt att arbeta med Botkyrkas klimatanpassningsprogram", säger Jessica Nyberg.
Hon beskriver också arbetet som en del av något större: "Klimatanpassning är en del av kommunens beredskapsarbete."
Vad du kan göra på din egen tomt
Kommunen listar konkreta åtgärder för hushållen. En del är gratis, andra kräver både pengar och hantverkare.
Vid skyfall, översvämning och storm: förvara aldrig känsliga ägodelar, elektronik eller viktiga dokument direkt på källargolvet – ställ dem på hyllor eller i plastbackar. Bor du i hus: rensa hängrännor, stuprör och utomhusbrunnar regelbundet från löv och skräp. Se till att källarens golvbrunnar har fungerande backventiler, så att avloppsvatten inte pressas upp bakvägen vid extrema regn. Se till att marken runt husgrunden lutar utåt. Byt ut asfalt och stenplattor mot gräs, grus eller rabatter – genomsläppliga ytor tar upp vattnet och avlastar dagvattensystemet. Inför en storm: ta in eller surra fast lösa föremål. Och kolla med försäkringsbolaget vad försäkringen faktiskt täcker.
Vid värmebölja och torka: använd markiser, persienner eller mörkläggningsgardiner på ut- eller insidan av fönstret, och dra för innan solen träffar glaset. Vädra på kvällar och nätter när det är svalare ute än inne, och håll stängt under dagen. Bor du i hus: sätt vattentunnor vid stuprören, och plantera träd och buskar för skugga – de sänker temperaturen runt huset betydligt mer än en öppen gräsmatta.
Listan är värd att gå igenom en gång om året, lämpligen på hösten. Hängrännorna tar en förmiddag och kostar ingenting. Marklutningen kring husgrunden är ett markarbete och därför den punkt som oftast blir liggande längst.
Läs också om bostadsområdet som växer fram i Slagsta Strand, om trygghetsboendet i centrala Tullinge och om Lida friluftsgård.
Källa: Botkyrka kommun, nyheten "Så klimatanpassar Botkyrka kommun", 21 september 2026.